Charlie Hunnam forever!

The-Gentlemen

Ikväll ska vi på bio och se The Gentlemen med stjärnor som Michelle Dockery (Downton Abbey), Hugh Grant (Notting Hill), Henry Golding (Last Christmas), Matthew McConaughey (Magic Mike), Colin Farrel (Fantastic Beasts and Where to Find Them) och the one and only: Charlie Hunnam.  Jag har väldigt höga förhoppningar på den här filmen och jag älskade Guy Richies tolkning av Kung Arthur-myten i fantastiska King Arthur – Legend of the Sword (2017).

Men, låt oss prata om mannen, myten och legenden Charlie Hunnam. Han behöver säkert ingen närmare presentation, men för mig är det en love story som sträcker sig 20 år tillbaka i tiden, till när han spelade Nathan Maloney i fantastiska Queer as Folk (1999) tillsammans med Aidan Gillen och Craig Kelly. Jag var fast, både för serien och för Charlie. Sedan dess har han bara staplat succéerna på varandra, säkerligen idag mest känd som Jax Teller i Kurt Sutters Sons of Anarchy (som för övrigt är min absoluta favorit serie någonsin). Min personliga åsikt är att han inte kan misslyckas med någonting han tar sig för och att alla filmer skulle bli bättre om han var med i dem. =) En högst personlig åsikt, men jag rekommenderar er att titta på allt han är med i. Även om jag får erkänna att Pacific Rim (2013) och The Lost City of Z (2016) kanske inte tillhör mina absoluta favoriter.

Det blev ett inlägg helt befriat från det som bloggen egentligen ska handla om, men jag är ju väldigt mycket mer än min vikt och ibland är det kul med lite ombyte. =)

Belöning

Jag har alltid gillat att belöna mig själv för saker jag gör som jag tycker är bra. Det har ofta varit med böcker, pussel, biobesök eller godsaker. Godsaker går ju bort från listan i dagsläget, böcker har jag så många att jag inte hinner läsa dem, vi ska på bio imorgon och jag har redan oöppnade pussel.

Så det blev de här:

Örhängen

Thomas Sabo, slända

Visst är de vackra?! Jag längtar efter att ha dem! Men jag måste ta nya hål i öronen och sedan gå med de örhängena innan jag får byta mot dessa. Men sen! Då blir det åka av! ; )

En dålig dag.

Igår hade jag en riktigt dålig dag. En sak hände som väckte riktigt gamla demoner och det höll på att riva sönder mig. Jag skulle ha kurs på kvällen och hade tänkt träna mina egna hundar innan, men det slutade med att jag satt på golvet i lokalen och grät. Det enda jag är glad över är att jag satte undan hundarna och inte fortsatte träna bara för att jag egentligen borde ha tränat igår.

Sedan 2010 lever jag med PTSD och panikångest efter saker som hände under några år och som förde mig ner i ett mörkt hål. I början kom panikattackerna ganska ofta, det krävdes inte mycket för att trycket över bröstet skulle öka och det blev svårt att andas. Jag blev väldigt rädd och trodde flera gånger att jag skulle dö, helt ärligt. Så illa är det inte längre, men det är så sällan jag får attacker att jag blir tagen på sängen när symptomen smyger sig på mig. Men nu vet jag att jag inte kommer att dö, att jag bara behöver sätta mig ner och låta stormen dra förbi. Jag har aldrig ätit mediciner för problemen, jag vill veta att jag mår bra på riktigt när jag mår bra. Motion och naturligtvis hälsan i största allmänhet är min räddning.

Jag vet inte om det är all omställning och kaloriunderskottet som gör mig extra sårbar i dagsläget, eller om det är något annat. Men nu måste jag verkligen fokusera på att ta mig igenom kommande vecka, sova mycket och komma ut och röra på mig. Fylla på med mycket av det goda och minska på stress och dåliga vanor. No shit, Sherlock. Det är inte direkt raketforskning. =)

Gänget

Gänget som fyller på med allt det goda

Första vägningen och mätningen

Idag var det dags, första vägningen och mätningen sedan jag påbörjade LCD för en vecka sedan. Även fast jag med all sannolikhet skulle ha gått ner, var jag lite nervös för att kliva på vågen. Det hade jag inte behövt vara – den visade nämligen 115,4 kg, alltså -3,2 kilo på en vecka. =D Det var en skön känsla! Det innebar också att BMI halkade ner under 40-strecket och det tackar jag för! Nedan kommer övriga mått, dock inga bilder idag.

Midja: 111 cm (-4 cm)

Mage: 124 cm (-2,5 cm)

Rumpa: 130 cm (-3 cm)

Lår: 76 cm

Vad: 43,5 cm (-2 cm)

Överarm: 41 cm (-1 cm)

Underarm: 32 cm

Totalt -12,5 cm på en vecka, härligt!

Jag har köpt Weekly Weight Trackers från In This Body I Live och de  kommer att hänga med ett år framöver. De är så himla fina och färgglada!

Ikväll har jag avslutat ytterligare två hundkurser och nu ska jag jobba undan mina undertextningsjobb så att jag är helt ledig när jag väl åker till Stockholm på tisdag. Galen känsla, om en vecka är jag nyopererad! :O

IMG_6612

 

Min första ”vita” helg.

Så har hela helgen passerat, utan något missöde! Det var nog många år sedan en helg gick utan godis och/eller chips och läsk. Jag lyxade till det med en kycklingsallad till middag och bubbelvatten igår och det var ett välkommet avbrott från pulvermaten. Jag hade koll på kalorierna, så det var ingen fara på den fronten heller. Det konstigaste var att jag inte direkt saknade det, det var nästan skönt att inte hetsa över vad jag skulle äta för gott.

Det hjälpte såklart att jag hade min goda vän Lena på besök och att hon anpassade sin kost till min under helgen. Sådana vänner ska man hålla hårt i!

Vi har mest tränat hund och det har varit fantastiskt roligt. Orken svajar lite emellanåt, vilket inte är så konstigt med tanke på kaloriunderskottet jag ligger på. Jag fortsätter och kämpar på med att få i mig mer vatten, lite bekymrad över hur det ska gå till sedan när jag inte kan/får dricka samtidigt som jag äter, för det är bara då jag dricker i dagsläget.

Nu har Anders besök av sin bästa kompis Johan och jag, Miranda och Storma sover hos svärmor och svärfar i två nätter. Det är väldigt skönt att ha dem så nära och att de har ett hus som är stort nog att vi kan vara här utan att störa dem. Nu ska jag jobba i några timmar, måste hinna undan med alla jobb innan operationen. =)

Kuligt!

Nu har jag överlevt snart tre dagar med LCD och det går över förväntan. Första frukosten var ju en katastrof, men med tre msk sockerfritt äppelmos och mängder med kanel går den ner! Om jag äter långsamt, så det får jag ju träna på nu. Den första shaken var heller ingen hit, men nu vet jag att jag vill ha 3 dl vatten att blanda i och då går den ner av bara farten. Jag har nu provat alla ”maträtterna” och de är helt okej alla tre, ingen sticker ut som någon kulinarisk sensation. Anders har fått två utskällningar, annars tycker jag att jag har varit ganska trevlig. Vi får se vad min vän Lena säger när hon åker hem på söndag… =)

Jag följer ganska många andra i samma situation på Instagram och där såg jag en som hade kulor i två glasburkar och flyttade över vartefter kilona försvann. Så igår var jag inne i stan och köpte 40 kulor, som förhoppningsvis ska flyttas från den vänstra burken till den högra.

IMG_6454

Idag ringde de från Capio CFTK och meddelade att mina provsvar hade kommit. Tyvärr spökade mina sköldkörtelprover (jag har hypotyreos) och jag måste tydligen ta nya prover, då de vill kolla fler värden. Jag hoppas verkligen att den här jäkla sjukdomen inte ska sätta käppar i hjulet för min operation, nu när jag är så nära! Jag hoppas på det bästa, papper kommer i början av veckan och sedan får jag ta prover snarast möjligt.

Nu är nästan alla mina kurser avslutade, jag har två kvar på onsdag, sedan blir det lite glesare om dagarna. Jag har iofs en hel del översättningsjobb att få klart före operationen, men jag har inte tagit på mig några nya jobb och det är ju ett framsteg!

LCD, dag 1

Det här inlägget är väldigt naket, både själsligt och kroppsligt, så läs inte vidare om du är känsligt lagd.

Idag var det så dags, både för vägning, mätning och LCD-kost. Jag har inte vägt mig sedan jag var hos plastikkirurgen (120 kg) och igår började jag noja över att jag kanske gått upp ännu mer (pga Farewell Tour till mat…) och att jag skulle tvingas ringa Capio och erkänna det. Att operationen kanske skulle behöva flyttas fram för att jag skulle hinna gå ner mer. Ni hör ju, det var hjärnspöken all over the place. Jag undrade ju igår om jag skulle vakna med mer jävlaranamma och det gjorde jag inte, men det kom när jag ställde mig på vågen!

Vikt: 118,6 (-1,4 kg sedan 191217)                       BMI: 40,6

Byst: 122 cm (kommer inte att ändras så mkt, pga fejk)

Midja: 115 cm

Mage: 126,5 cm

Rumpa: 133 cm (släng er i väggen, Beyoncé och Kim Kardashian!)

Lår: 76 cm

Vad: 45,5 cm

Överarm: 42 cm

Underarm: 32 cm

IMG_6430

Sjuk tanke att jag aldrig mer kommer att väga såhär mycket! Bra, men ändå en märklig tanke. Men det är inte roligt att se bilderna! Det är bara för att ha att jämföra med sedan, det är en fruktansvärt jobbig känsla att lägga upp dem nu.

Resten av dagen gick inte som planerat. Jag började med ”gröten” från iTrim och om jag inte haft bråttom iväg så hade jag nog kunnat få i mig den, men det gick inte. Så till frukost blev det en kopp te och vatten. Jag skulle iväg och träna med hundarna, men bilen betedde sig märkligt så fort vi kom ut på motorvägen, så jag ställde in träningen och åkte till Eva i Åby för att bli upphämtad. Mejlade Calle på Askling och bad att få hämta nya bilen idag, vilket gick bra. Hos Eva gav jag mig först på en blåbärsshake och den var… Blä! Den blev lite bättre när jag hade i mer vatten än vad som stod på påsen. Sedan kom Anders och vi åkte och hämtade nya bilen. Jag bara älskar den! Rue heter hon, efter Rue i ”Hunger Games”. =)

IMG_6394

Till lunch blev det paella och den var helt okej, faktiskt. Den ska jag nog stå ut med att äta fler gånger. Passade på att jobba en del innan det var dags för kvällens kurser, tyvärr hamnade dataväskan med min andra shake i fel bil och jag fick klara mig utan mitt andra mellanmål. Jag ska bättra mig imorgon.

När jag kom hem efter kurserna, hungrig och med lågt blodsocker – då stod Anders och lagade en köttfärssås som doftade himmelskt! Gissa om han fick sig en avhyvling som hette duga… Jag gjorde i ordning min svamppasta från Modifast och den var också helt okej, så det hela känns ju lite lovande. Jag måste dricka mer vatten imorgon, bara fått i mig ca 7,5 dl idag.

Så här dags om två veckor är jag nyopererad. Det är märkligt.

 

Sista dagen i mitt gamla liv.

Nu går jag och lägger mig den sista dagen i mitt gamla liv och imorgon börjar något helt nytt. Jag har börjat bli väldigt nervös över många grejer, mest av allt att jag ska svika mig själv som jag brukar göra. Men jag hoppas vakna med lite nytt jävlaranamma och mer tro på mig själv. Någonstans måste jag ju börja.

Mumsigt!

Idag var jag och hämtade ut min mat för de kommande två veckorna. Två veckor! Det betyder att det är två veckor till operation!!! Galet! Men jag undrar: varför är jag så knäpp att jag nu börjar läsa om problem och komplikationer som andra haft under och efter sina operationer? Sadist? Eller är det en naturlig del av resan, tro? Mamma frågade igår om jag inte ville ändra mig och avboka operationen. Vissa stunder skulle jag helt klart vilja det, jag är inte särskilt förtjust i tanken på att bli sövd och allt runtomkring en operation. Men vad skulle hända då? Jag skulle snart vara här igen och det vill jag verkligen inte. Så, det får bära eller brista, om två veckor är det dags. Punkt. Nu ska jag försöka tänka positivt istället för att gräva ner mig.

Var också och tog blodprover inför operationen och jag brukar vara svårstucken, men idag lyckades de på första försöket. Det var skönt att få det avklarat. Det som gör mest ont är ju att få av det jäkla plåstret som de TEJPAR fast i armen på en! Efter många år med hypotyreos är jag i och för sig van, jag tror rekordet var en kvinna som stack sju (!!!) gånger innan hon hittade något kärl som funkade. Då såg jag nästan ut som en voodoo-docka efteråt!

IMG_6377

Ikväll är det ”sista måltiden” hemma hos svärmor och svärfar, som dessutom kommer att hjälpa till med hundarna när jag är iväg för operationen. Det tackar vi allra ödmjukast för! Vi ska göra våfflor ikväll och sedan är det dags att gå över på LCD och regelbundna måltider. Heja!

”Don’t you wanna get away from the same old part you gotta play

Cause I got what you need, so come with me and take the ride

It’ll take you to the other side” – ”The Other Side”, Hugh Jackman and Zac Efron, ”The Greatest Showman”, 2017

Say hello to my little friend…

IMG_6358

Nu är den här! Visst är den alldeles underbar?! Jag började med en kort promenad med Leeloo och Buffy och provade alla funktioner jag kunde komma på. Det var himla skönt att komma ut i friska luften och rena semestern med bara två hundar istället för alla fyra! Väl hemma ställde jag in allt annat, bl.a. vattenpåminnelserna. Tanken med den här klockan är att jag ska ha den dygnet runt för att få ut all information jag vill ha. Det svåra blir när jag sover, jag sover nämligen aldrig med något mer på mig än vigselringen (för mycket information, jag vet!!!) och tycker inte om saker som sitter åt. Men jag ska i alla fall ge det ett ordentligt försök.

Tog ett sista besök på Pizza Hut idag, det vete katten om jag någonsin kommer att kunna äta igen. Men cheesy crust smakade gott en sista gång. =)

Jag har laddat hem Baribuddy-appen som ska följa mig under den här perioden. Det är en hel del att sätta sig in i, men det är samtidigt en väldigt spännande och intressant resa jag får göra. Det verkar vara en väldigt bra och omfattande app, utvecklad för överviktsopererade personer. Däremot tycker jag att det här med vitaminer verkar vara en djungel! Man måste äta vitaminer dagligen resten av livet som överviktsopererad (hemska tanke! ;)) och vad jag har förstått ska man få det utskrivet på recept, men om man vill ha en annan sort så får man bekosta det själv. De första två veckorna efter operationen ska jag bara äta flytande kost och då fanns det ett pulver man kunde ta istället. På tal om det: bomba mig med recept på goda soppor! Jag är KASS på soppor och framförallt helt släta soppor som jag måste äta. Det är mycket med det jordiska. ❤